Fortbildning för dig som undervisar i matematik

Datum
Plats
Datum
Tid
Pris
Stockholm, Näringslivets hus
29-30 jan 2019
08:30-15:45
4.995 kr

Pris om du bokar plats 31 december: 3.795 kr ex moms
Ordinarie pris fr.o.m. 1 januari: 4.995 kr ex moms

På konferensen medverkar:

Anders Jönsson, Högskolan Kristianstad
Anette Jahnke, Göteborgs universitet
Saman Abdoka, Eskilstuna kommun
Erika Lundkvist, Björkvallsskolan i Björklinge
Synnöve Carlsson, Uppsala universitet
Lars-Åke Nordén, Uppsala universitet
Anna Tebelius Bodin, Hjärna utbildning
Markus Björnström, Logopedbyrån Dynamica
Sofia Sköld, Rudsskolan i Karlstad 

 

Konferensen berör bland annat:

Programmering - digitala resonemang och datalogiskt tänkande.
• Hur kan man arbeta språkutvecklande i matematikämnet?
• Begreppskartor – hur går det till?
• Vad är prov respektive bedömning i matematikämnet?
• Hur kan man tolka och använda provresultat och omdömen?
• Hur kan kunskaper om hjärnan bidra till ökad studiemotivation?
• Tyst kunskap i matematik – vad är det?
• Räknesvårigheter och dyskalkyli – hur stöttar vi elever i behov av särskilt stöd?

Dag 1, tisdag 29 januari

08.30 Registrering med kaffe och smörgås

09.00 Skolporten hälsar välkommen

09.05 Prata om tyst kunskap i matematik
Vad innebär det att behärska skolans matematik? Ofta talar vi om förståelse, färdighet eller förmågor. Men ett matematikkunnande grundar sig på en oformulerad ”tyst” kunskap som skapas i den praktik vi befinner oss i. 

Varför behöver vi tala om tyst kunskap i matematik?
• Vad händer om vi inte gör det?
• Vilken betydelse har den för elevers lärande i matematik och matematiklärares undervisning? 

Ta del av en presentation som diskuterar dessa frågor och den tysta kunskapens kännetecken och relaterar till så väl elevers matematikkunnande som till matematiklärares yrkeskunnande.

Anette Jahnke är verksam som process- och projektledare vid forskningsinstitutet Ifous samt lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Anette har också arbetat för Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) och för Skolverket vid framtagning av kurs- och ämnesplaner i matematik. I sin forskning har hon intresserat sig för den praktiska och ofta oformulerade kunskapens betydelse för undervisning och lärande i matematik.   

10.00 Förmiddagskaffe 

10.30 Prov eller bedömning?
Begreppen prov och bedömning används ofta som synonymer i Sverige och det vanligaste sättet att pröva elevernas kunskaper i skolan är förmodligen genom en blandning av provformatet med bedömningsuppgifter. 

Denna praxis bortser emellertid från viktiga skillnader mellan prov och bedömning, som egentligen kommer från två separata traditioner med olika syn på kunskap och mätning. Genom att inte göra åtskillnad mellan prov och bedömningar riskerar man att snedvrida resultaten från såväl prov som bedömningar, vilket gör resultaten mindre användbara både för att fatta beslut om elevernas kunskaper och som underlag för formativ bedömning.

  • Vad är prov respektive bedömning i matematikämnet och varför ser de ut som de gör?
  • Hur kan man tolka och använda provresultat och omdömen?

Anders Jönsson, professor i didaktik på Högskolan Kristianstad. Anders bedriver i första hand forskning om bedömning och betygsättning, vilket han skrivit ett flertal böcker om. Han medverkar bland annat i det av Vetenskapsrådet finansierade projektet ”Elever på gränsen”, en studie av de senaste decenniernas reformer av den svenska skolan, samt ”LÄRK-projektet”, en studie om lärarstudenters relationskompetens. 

12.00 Lunch

13.00 Matematikundervisning för nyanlända och flerspråkiga elever
De senaste åren har allt fler lärare kommit i kontakt med nyanlända elever. Under läsåret 2016/2017 gick ca 79 000 nyanlända i den svenska grundskolan. Därför behöver vi rusta oss med goda kunskaper och ha bra beredskap och kunskap för att erbjuda de nyanlända eleverna en bra utbildning.

Hur anpassa undervisningen på bästa sätt och se till elevernas skiftande behov och skolbakgrund? Vilka strategier och verktyg krävs för att undervisningen ska bli mer kunskaps- och språkutvecklande?

Ta del av en föreläsning där nyanländas och flerspråkiga elevers matematikundervisning står i fokus. 

Kunskap om matematikundervisning i olika kulturer.
• Algoritmer och andra metoders tillämpning efter olika förutsättningar i olika kulturer.
• Språkutvecklande arbetssätt i matematikundervisningen?
• Hur lyckas du med problemlösning med elever som ännu inte klarar av det svenska språket?

Saman Abdoka, legitimerad grund- och gymnasielärare i matematik, föreläsare och läromedelsförfattare, med flera års erfarenhet av att arbeta i mångkulturella klasser och med nyanlända elever. 

14.15 Eftermiddagskaffe

14.45 Studiemotivation - hur elever stimuleras att vilja tänka
Motivation är skört och kan betraktas som både lätt att upprätthålla och lätt att rasera. Det handlar om att undvika de största, men alltför förekommande misstagen. Det handlar också om att fokusera på de detaljer som gör skillnad. Lyckligtvis kan kunskaper om hjärnan bidra till att både elever och personal i skolan kan stärka tankar och beteenden som leder till högre studiemotivation.

• Hur stimuleras elever att känna lust inför sitt skolarbete?
• Vad gör belöningshormonet dopamin för motivationen att tänka och anstränga sig?
• Varför krockar kortsiktig stimulans med långsiktig framgång?

Anna Tebelius Bodin, pedagog, föreläsare och författare. Hon gör komplexa teorier om hjärnan till praktisk hjälp i vardagen. Anna har assisterat forskning under sina psykologistudier på Harvard University och har sedan föreläst i Sverige och utomlands och skrivit böcker om hjärnan och inlärning

16.15 Avslutning dag ett

Dag två, onsdag 30 januari 

09.00 Programmering - digitala resonemang och datalogiskt tänkande
I och med att programmering införts i matematikämnet på högstadiet och gymnasiet har det skapats nya frågeställningar och utmaningar. Hur stärks den digitala kompetensen och hur kan man använda programmering som ett verktyg för att lära sig matematik?

Ta del av exempel på hur du som matematiklärare kan arbeta med programmering på ett såväl matematikdidaktiskt som programmeringsdidaktiskt relevant sätt.

Vilka uppgifter är lämpliga att arbeta med?
• Utmaningen med eventuell bristande programmeringskunskap hos såväl lärare som elever – hur börjar vi kompetensresan?

Lars-Åke Nordén, universitetslektor och forskare i datavetenskapens didaktik vid Uppsala Universitet. Han har undervisat i programmering i över 20 år och de senaste åren arbetat med utveckling av lärares ämnestrygghet inom datavetenskap och programmering.

10.00 Förmiddagskaffe

10.30 ”Hjälp, jag förstår inte!"
– Att arbeta med konkret material för ökad förståelse av decimaltal
Elever som saknar förståelse för decimaltal stöter på svårigheter i flera av matematikens arbetsområden. Hur hjälper vi och stöttar dessa elever på bästa sätt? Var med och arbeta aktivt med konkret arbetsmaterial där eleverna får möjlighet att se svaret för att få ökad förståelse. Möt de fallgropar eleverna oftast stöter på och som ger oss en bättre förståelse för utmaningarna de upplever vid växlingen mellan bråk-decimalform och procent-decimalform.

Sofia Sköld arbetar som Ma/NO/Tk-lärare för år 7-9 på Rudsskolan i Karlstad. Har i grunden en utbildning för år 4-9 Ma/NO/Tk och har fortbildat sig inom ”Kreativ matematik för senare år”, ”Kreativ matematik för tidigare år” samt läser vidare till speciallärare med inriktning matematik för att få mer verktyg att hjälpa elever med matematiksvårigheter att lyckas med matematik. Sofia har även deltagit i en forskningscirkel samt ett tvåårigt skolutvecklingsprojekt med fokus på särskilt begåvade elever i matematik. 

11.30 Lunch

12.30 Begreppskartor - arbeta kreativt med begrepp och utveckla elevernas resonemangsförmåga 
Att utveckla begreppsförmågan utifrån kunskapskravens formuleringar kan vara en utmaning. Ett medvetet arbete med begreppskartor kan tydliggöra innebörden av begreppsförmågan för eleven, men även för läraren och leda till att utveckla elevernas resonemangs- och kommunikationsförmåga. Ta del av en praktisk presentation som beskriver hur eleverna kan arbeta kreativt i matematiken med begreppskartor samt få övningar som är direkt tillämpbara i det egna klassrummet. 

• Varför begreppskartor?
• Vilka fördelar och utmaningar finns det med att arbeta med begreppskartor?
• Vad innebär ”samband mellan begrepp”?

Erica Lundkvist, förstelärare i matematik på Björkvallsskolan åk 6-9, Uppsala Kommun.
Synnöve Carlsson, ämneslärare i matematik och har arbetat under lång tid på Ärentunaskolan i Uppsala Kommun. Både Erica och Synnöve arbetar även på Uppsala universitet som lärarutbildare samt som läromedelsförfattare.

13.30 Eftermiddagskaffe  

14.00 Räknesvårigheter och dyskalkyli
Varför är matematik så svårt? Nästan var femte elev lämnar grundskolan utan ett godkänt betyg i matematik. Den här föreläsningen handlar om de elever som har det allra jobbigast med matematiken - och hur skolan kan hjälpa dem. Få kunskap om vad som orsakar de stora räknesvårigheterna och få konkreta förslag på åtgärder och insatser samt hur du ska hitta rätt avvägning mellan träning och kompensation.

• Teoretisk orientering – vad innebär diagnosen dyskalkyli?
• Ta del av senaste forskningen om räknesvårigheter och dyskalkyli – vad beforskas och vilka är resultaten?
• Hur ser sambanden ut mellan dyskalkyli och språkstörning?
• Ta del av konkreta elevexempel och förslag på hur specifika räknesvårigheter kan upptäckas och bemötas i skolans miljö.

Markus Björnström, leg logoped, Logopedbyrån Dynamica i Stockholm. Markus har lång erfarenhet av utredning av barn och vuxna med stora matematiksvårigheter Markus har skrivit boken "Värt att veta om dyskalkyli”.

15.15 Konferensen avslutas

Övrig information:

Datum & plats
29-30 januari, Stockholm
Näringslivets Hus, Storgatan 19, Stockholm

För vem?
Konferensen vänder sig till dig som undervisar i matematik i grundskolan eller arbetar som matematikutvecklare. Programmet kan även vara intressant för dig som möter elever på gymnasiet som saknar grundkunskaper i matematik.

Vägbeskrivning
Vägbeskrivning och karta, http://www.naringslivetshus.se/?id=1701
Kommunikationer: Närmaste T-banestation är Östermalmstorg (röd linje)
Det tar ca 20 minuter att promenera från centralen.

Pris
Boka-nu-pris 3 495 kr exkl. moms
Boka senast den 26 oktober 2018

Boka-tidigt-pris 3 795 kr exkl. moms
Boka senast den 31 december 2018

Ordinarie pris 4 995 kr exkl. moms
Gäller from den 1 januari 2019

I konferensprogrammet ingår förmiddagskaffe, lunch och eftermiddagskaffe samt dokumentation.

Anmälan
Anmälan görs på www.skolporten.se/anmalan
När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om du inte får en bekräftelse, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Avbokning
Anmälan är bindande. Avbokar du tidigare än 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift minus en administrativ avgift på 500 kr. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensens datum sker ingen återbetalning. Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Vi reserverar oss för eventuella lokal- eller programändringar.

Frågor om programmet:
Linda Karlstedt 08-562 268 01
linda.karlstedt@skolporten.se